Westernsadelns konstruktion
Westernsadeln är uppbyggd för att vara så bekväm som möjligt för både häst och ryttare.
Hemligheten med den tunga sadeln är viktfördelning. Ju större yta på hästens rygg man har under sadel desto lättare är det för hästen att bära. Man kan jämföra det med att bära en bra packad ryggsäck, vikten är av underordnad betydelse. Det är vikten per kvadratcentimeteryta som är avgörande. Det finns många olika typer av westernsadlar men alla har det gemensamt att hästen skall kunna utföra ett arbete så bra som möjligt och med så lite motstånd från sadeln som möjligt. Ryttaren skall sitta så att han på det bekvämaste sätter kan sätta hästen i det arbete han skall utföra. Det kan vara allt från att fånga djur till ren dressyrridning. Alla moderna westernridgrenar kommer ju från hästens arbete på ranchen, som sedan utvecklats till tävlingsgrenar. Utifrån dessa specialgrenar har man modifierat sadlarna så att de bättre skall passa för just den ridningen.


Bommen
Bommen utgör stommen i sadeln. En bra sadel är alltid byggd på en träbom som sedan är förstärkt med antingen rawhide, bullhide eller glasfiber (lättast). Om man ska ha en boskapssadel eller en ropinsadel bör bommen vara av den grövre typen för att hålla för det enorma tryck som uppstår vid vissa moment. Det finns även konstgjorda bommar i olika material, den vanligaste är Ralide (plastkomposit). Gemensamt för samtliga är dock att de har lång garanti på bommen.

På marknaden idag finns även nyare typer av bommar, tex flexibommar av gummi eller flexibla paneler, som är gedigna och starka samtidigt som dom ger en större möjlighet att anpassa sig efter hästens rörelser. Dessa bommar har inte funnits på marknaden så länge men vi kommer att få se allt mer av dessa. Det finns dock inga bommar på marknaden idag som slår ut den traditionella träbommen. Man kan med glädje konstatera att man börjar se till hästens behov i större utsträckning än bara till ryttarens komfort.


Lädret
En bra sadel är gjord av vegetabiliskt garvat läder, en sådan sadel har en mycket lång livslängd. Man behöver inte smörja dessa sadlar varje dag utan det räcker med en till två gånger per år. Däremot är det viktigt vad man använder när man fettar in sin sadel. Animaliska fetter är det bästa, neatsfoot oil ( klövolja) eller minkolja. Vegetabiliska oljor fungerar också bra bara dom inte innehåller kemiska tillsatser, dvs fettborttagningsmedel som förekommer i en del produkter.

När man tittar på sadeln skall lädret kännas mjukt, stadigt, jämt och torrt. Arbetet skall vara hantverkmässigt, sömmar och infärstningar skall vara ordentligt gjorda. Det är viktigt att man förvarar sadeln i uppvärmd sadelkammare, det mår den allra bäst av.

Sätet
När man talar om tumstorlek i sadeln så är det ryttarens säte man menar. Den vanligaste storleken är 15 till 16 tum. Barn och juniorsadlar går från 12 tum upp till 14. Långa eller stora personer kan behöva ända upp till 18 tum i sätet. Det är viktigt att sadeln passar storleksmässigt inte bara till hästen utan också till ryttaren. Är den för liten så kommer man inte ner i sadlen ordentligt och kan därmed inte sitta i balans utan man hamnar på bakvalvet och ridningen blir oharmonisk och skumpig. Är sätet för stort så finns risken att man åker omkring i sadeln och har svårt att ta stöd när det behövs. Dock är en något för stor sadel att föredra framför en för liten.

När man sätter sig i sadeln så skall man ha benen nästan rakt under sig och då skall man få in minst två fingrar mellen lår och framvalv. Med sin knutna näve skall man måtta minst en högst två nävar från mage till horn. Man skall sitta så att man inte sitter på bakvalvet utan sadeln skall ge frihet i ryttarens rörelser men stöd när det behövs. Sätets formgivning är olika beroende på vad man vill göra i sadeln. Hur de olika sätena ser ut och varför tar vi upp i presentationen om de vanligaste sadelmodellerna.

Riggning
När man talar om rigging så är det sadelgjordens infästning i sadeln man menar. Många sadlar har två gjordar, förutom den vanliga gjorden så finns där också en flankgjord som är till för att hålla sadeln på plats när hornet används. Alla arbetssadlar är fulldubbelriggade för att kunna utföra det arbete som är tänkt. Det är dock inte bara arbetsadlar som är dubbelriggade utan en del reining och all-around sadlar har det också för att hålla sadeln bättre på plats vid krävande manövrar.

På performancesadlar eller showsadlar så används oftast bara en gjord och sadeln är sk"in-skirtriggad", dvs sadelgjordsinfästningen sitter fast lite längre ner direkt i "kjolen. Lite förenklat kan man säga att ju längre bak sadelgjorden hamnar desto mer bogfrihet ger man hästen men sadeln sitter då osäkrare. Distansryttare har ofta en sk centerfire-riggad sadel där sadelgjorden ligger långt bak medan exempelvis ropingryttaren har en sadelgjord som är fästad precis bakom hästens armbåge, för att på så sätt se till att den ligger på plats vid snabba undanmanövrar.

Man stöter ofta på uttryck som "close-contact" eller cut-out skirts och detta hittar man främst på reining och showsadlar. Det betyder att man skurit bort en bit av läderkjolen under stiglädret för att få en känsla av att vara närmare hästen.